Halvsnödagen – Har hälften av vinterns snö fallit nu?
Enligt bondepraktikan ska hälften av vinterns snö fallit den 25 januari, men stämmer den gamla folkboken verkligen?
Bondepraktikan innehåller tips och råd för ett lyckat jordbruk och har används flitigt i historien. Bondepraktikan var särskilt praktiskt när man behövde hålla koll på vädret, för att till exempel veta om vinterns spannmål skulle räcka för hela vintern. Den 25 januari hade man alltså räknat ut att ungefär hälften av vinterns snö hade fallit och ungefär halva vintern var gången.
Vilken månad faller det mest snö?
Normalt sett faller det mest nederbörd i december och därefter kommer januari och sen februari. Givetvis varierar det från år till år och det kan vara stora skillnader beroende på det storskaliga väderläget.
I år var det till exempel i början av december och i mitten av januari ett snödjup på uppemot 10-30 cm i stora delar av Götaland och Svealand, men det har sedan dess töat bort. Snötäcket den 25 januari täckte de norra delarna av Svealand och hela Norrland, medan det var barmark längre söderut.
Hur väl stämmer bondepraktikans uttryck halvsnödagen i år?
För att undersöka det så tittar vi på hur mycket nederbörd i smältform som har fallit runtom i landet. När det är nollgradigt och snöar kan man i princip säga att 1 mm i smält form blir 1 cm snö. Men temperaturen har inte legat på minussidan under hela vintern varken i söder eller norr så all nederbörd har inte ackumulerats till ett djupt snötäcke.
I delar av Jämtlandsfjällen och Lapplandsfjällen har det varit en ovanligt nederbördsrik vinter, medan det öster om fjällen har fallit mindre nederbörd än normalt. I östra Svealand och stora delar av Götaland har det varit nederbördsfattigt.
Eventuellt kommer bondepraktikan stämma väl i delar av Götaland i år
För delar av Götaland kan bondepraktikans uttryck halvsnödagen stämma ganska bra i år tack vare de tidiga snöfallen som kom i december då det ser ut att komma ytterligare en del snö i februari. Bondepraktikan skrevs under ett något kallare klimat än det vi har idag och om eller när bondepraktikans förutsägelser stämmer överens med verkligheten kan det både finnas en rimlig fysikalisk förklaring eller bero på slumpen.
