Därför firar vi pingst
I år infaller pingstdagen söndag 31 maj. Pingsthelgen är en kristen högtid och pingstdagen kallas ofta för "kyrkans födelsedag". Men varför firas pingst egentligen?
Pingsten har firats som en egen högtid i kyrkan sedan 200-talet. Den anses vara kyrkans tredje stora helg vid sidan av julen och påsken. Pingst firas alltid den 50:e dagen efter påskdagen. Med anledning att påsken infaller vid olika datum varje år varierar så även datumet för pingst. Ordet pingst kommer från grekiska ordet pentekosté, som betyder just femtionde.
Vad är pingst egentligen?
Enligt bibeln berättade Jesus för lärjungarna innan han lämnade jorden på Kristi Himmelsfärd att de inte skulle att bli övergivna. Jesus förklarade att vi människor skulle få en hjälpare, en sanningens ande som ska vara hos oss för alltid.
Tio dagar efter Kristi Himmelsfärd firar vi därför pingst. Då firar vi att Gud låter sin ande, hjälparen, vara hos oss.
Pingst har också sitt ursprung från judiska högtiden Shavuot som firas till minnet av att Gud gav judarna de tio budorden på Sinai berg. Dessförinnan var Shavuot en judisk skördefest. Ibland kallas shavuot för den judiska pingsten, trots att högtiderna inte har några likheter, förutom tidpunkten för firandet.
Inte längre röd dag
Fram till 2005 var dessutom annandag pingst en helgdag, vilket det inte är längre pga. att nationaldagen nu är en röd dag i almanackan istället. För att inte förlora arbetsinkomster beslutades att en annan helgdag fick tas bort. Det stod mellan 1 maj och annandag pingst.
Pingsthelgen var tidigare en stor bröllopshelg
I Sverige har det historiskt sett varit vanligt att par valt att gifta sig under pingsthelgen. Det grönskar och blommar mycket under denna period och det är vackert att dekorera i kyrkan eller vigselrummet med blommor och gröna blad. Enligt enligt Statistiska centralbyrån, SCB gifter sig de flesta numer i augusti och inte under pingst.
Förr i tiden när pingst firades mer än vad det gör idag, beskrivs pingsten som ungdomens och hänryckningens tid. Det dansades och lektes på ängar och i hagar. Våren hade nu kommit på riktigt man skulle "ryckas hän", följa med i vårens och dansens ystra virvlar.
