Alla helgons dag, vinterns första dag?
Höstens stora högtid är här, Allhelgonahelgen. En helg som har sin bakgrund i den katolska kyrkan, och som överlevt både reformation och motstånd, en tradition som är en av våra äldsta. Vad är det egentligen vi firar?
På fredag beger sig många till landets kyrkogårdar för att tända ljus och minnas sina nära och kära som gått före, en tradition som levt kvar sen 1800-talet.
För många är det något förvirrande med både Alla helgons dag och Allhelgonadagen. Det som skiljer dagarna åt är bland annat när de inträffar. Den sistnämnda är den äldsta av dagarna och den dag som varit en röd dag i almanackan, fram till 1700-talet då man bestämde sig för att avskaffa den som röd dag. Allhelgona inträffar alltid 1 november medan Alla helgons dag inträffar någon gång mellan 31 oktober och 6 november och infaller alltid på en lördag och är en röd dag.
Vad firar vi egentligen?
Allhelgonahelgen är till för att minnas våra nära som inte längre finns kvar och är en tradition som härstammar från den katolska tiden då vi ägnade vördnad åt våra helgon och de dödas själar. Men historiskt sett även varit den dag som fått symbolisera övergången till vinter, där Allhelgonadagen fått markera vinterns allra första dag, oberoende av temperatur. Sommaren är slut och vintern gör sin entré och vädret den 1 november trodde man tidigare skulle kunna förutsäga hur rik vintern och skörden skulle komma att bli.
Bus eller godis?
Det är omöjligt att inte nämna Halloween när vi pratar om Allhelgonahelgen. Två skilda saker som båda har sitt ursprung i martyrer och helgon, men där fokus på Halloween är att skrämma bort onda andar. Halloween är en anglosaxisk tradition som kommit att bli populär i stora delar av västvärlden de senaste decennierna. Dörrklockan brukar ringa sig varm i många hus under helgen när exalterade barn i excentriska kostymer plingar på och tvingar fram ett svar på frågan “bus eller godis?”.
Trevlig helg!
