KLIMAT

Värme klättrar uppåt – rekordhöga temperaturer på hög höjd

Lasse Rydqvist, Meteorolog på Klart
PUCLICERAD 24 OKTOBER 2025

Den globala uppvärmningen känns mest tydlig på marken när somrarna blir hetare och vintrarna mildare. Men uppvärmningen sker även flera kilometer upp i luften.

Forskning visar att den nedre atmosfären (troposfären) värms i takt med jordytan – och i vissa bergsområden rentav snabbare än nere i dalgångarna.

Hur värms luften runt jorden?

Observationer har länge visat samma mönster: troposfären (upp till cirka 10–15 km höjd) blir varmare, medan stratosfären (ovanför troposfären) kyls av. Detta stämmer väl med teorin om växthusgaseffekter och förklarar varför man pratar om en “hot spot” i den mellersta troposfären, där uppvärmningen märks extra tydligt.

I genomsnitt har jordens troposfär i fyra decennier (1979–2018) värmts med cirka 0,6–0,8 grader, samtidigt som stratosfären kylts av omkring 1–3 grader. Det innebär att värmen klättrar uppåt i atmosfären och inte bara märks vid havsytan.

Varför kan bergen värmas snabbare?

I högalpina och subalpina områden (1000–3000 meters höjd) ser man fler och fler exempel på överraskande snabbt stigande temperaturer. Det kallas “elevation-dependent warming” (EDW), och det är flera mekanismer som bidrar:

1. Snö- och isalbedo: När glaciärer och snötäcken smälter framträder mörkare mark eller vatten som absorberar mer solenergi, vilket gör tidigare snötäckta platser betydligt varmare.

2. Vattenånga och strålningspåverkan: Ökande halt av vattenånga i den annars torra, kalla bergsluften kan kraftigt förstärka växthuseffekten.

3. Förändrad temperaturprofil: I en varmare värld kan den vertikala temperaturgradienten (hur temperaturen varierar i höjden) minska. Värme förs därmed effektivare uppåt.

4. Aerosoler och höjdskillnader: Renare luft i högre terräng innebär mindre nedkylning från aerosolpartiklar. På sikt kan det göra att bergen värms snabbare än låglandet.

Dock är inte förstärkt uppvärmning på hög höjd exakt likadan överallt. I vissa bergskedjor syns kraftig EDW, i andra mer blandade resultat.

Ur ett meteorologiskt perspektiv ser vi emellertid allt fler rekordnoteringar på höjder som aldrig tidigare uppmätts någonstans i världen.

Rekord i Alperna – nollgradersgränsen hamnar högre upp

Europa har haft flera värmeböljor de senaste åren, och Alperna är inget undantag. Sommaren 2025 slog exempelvis rekord när “nollgradersgränsen” – den höjd där temperaturen är noll grader – nära 5200 m, alltså över Mont Blancs topp (4810 m). Vanligtvis hamnar den här gränsen på en höjd av 3200-3500 m under sommaren.

I ett historiskt perspektiv är sådana värden i juni sensationella.

Skandinaviska fjällen – också varmare än förr

De skandinaviska fjällen ligger på högre breddgrader och berörs av arktisk förstärkning, som helt enkelt innebär att Arktis värms upp snabbare än det globala genomsnittet.

Stationer i norra fjällvärlden visar en tydlig värmetrend:

Exempelvis vid Tarfala (1135 m.ö.h.) har årsmedeltemperaturen ökat med runt 0,4 grader per decennium sedan 1960-talet.

Konsekvenser för klimat och samhälle

• Glaciärernas tillbakadragande: När nollgradersnivån stiger och värmen breder ut sig, smälter is och snö snabbare. Det hotar den naturliga sötvattentillförseln i bergsområden.

• Förändringar i ekosystem: När gränsen för fryst mark och permafrost rör sig uppåt, påverkas växtlighet och djurliv som är anpassade till kyla.

• Beroende av turism och jordbruk: Bergsregioner världen över märker av förändrade vintersäsonger, vilket även slår mot exempelvis skidorter och lantbruk i högre terräng.

• Extrema värmehändelser: Det är inte bara nya dagrekord som slås, utan också varmare nätter, vilket kan överraska både människor och djur till fjälls.

Sammanfattning

Den globala uppvärmningen stannar inte vid markytan – den sträcker sig ända upp i troposfären. Bergsområden i Alperna, Skandinavien och andra delar av världen upplever rekordhöga temperaturer på hög höjd och en förflyttning av nollgradersgränsen uppåt.

Avsmältningen av snö och glaciärer påskyndar ytterligare uppvärmningen. De tydligaste effekterna av den globala uppvärmningen märks också under just vintertid och nattetid.

Mätningarna från världens bergsområden är ännu en påminnelse om hur genomgripande klimatförändringen är. När bergstopparna förlorar sin is har vi ett tydligt tecken på att klimatet håller på att ritas om – hela vägen upp i atmosfären.

KÄLLHÄNVISNING