höstmörker november

Korta dagar och långa nätter, årets mörkaste månader ligger framför oss. Hur påverkas vi egentligen av mörkret och vädret, och vad kan vi förvänta oss under den kommande tiden? Klart reder ut!

Väderprognosen för den kommande veckan ser något dyster ut. En hel del dis och dimma, främst i de norra delarna av landet, och regnområden i söder väntar oss.

– Tittar vi på den andra delen av november ser det ut som att perioden kommer att fortsätta bjuda på en hel del regn med fler lågtryck som når in från sydväst och för med sig tillfälligt mildare luft, säger Mikael Sjöstrand, meteorolog på Klart.

Vädrets förutsättningar förändras under hösten, högtryck i november ger ofta gråväder – där dis och dimma ligger kvar under dagen och ofta förekommer även duggregn. Temperaturskillnaden mellan nordpolen och ekvatorn ökar så här års, vilket gör att även fler lågtryck passerar och i sin tur för med sig mycket regn, blåst och moln.

– Det är ofta mulet i flera dagar i rad. Vilket är delvis till följd av att solen blir svagare och har då svårare att lösa upp molnen under dagen, berättar Mikael

Liksom kylan och mörkret, smyger sig även tröttheten på så här års. Vårt dagsljusintag begränsas, och får vi inte tillräckligt kan det störa vår dygnsrytm. När antalet ljustimmar minskar kan det ur ett biologiskt perspektiv finnas risk att sömnen försämras.

– Mörkret på morgonen förhindrar dämpningen av mörkerhormonet melatonin, vilket gör oss sömniga. Regelbundet mörker kan minska serotoninnivåerna som reglerar humör och känsliga individer riskerar att utveckla symptom på depression, berättar Arne Lowden sömn - och stressforskare vid Stockholms Universitet

Vad ska man då tänka på när det är som allra mörkast? 

– Man bör aktivt tänka på att tanka dagsljus, speciellt på morgonen före lunch. När snön kommer ökar de ljusexponeringen men fortfarande ger vintermånaderna bara 5% av den årliga strålningen. Vi bör även vara tacksamma för återgången till normaltid på hösten, eftersom vi då får en extra ljustimme på morgonen som har en bättre biologisk effekt, jämför med en permanent sommartid, avslutar Arne.