Vad är skillnaden mellan en kort- och långtidsprognos?
Väderprognoser – varför stämmer de ibland och ibland inte?
Har du någon gång planerat en picknick för lördagen – bara för att se att väderprognosen plötsligt ändras till regn? Eller hört att det "kanske blir en varm juli", men inte vetat vad det egentligen betyder? Det handlar om skillnaden mellan korttidsprognoser och långtidsprognoser – och varför de fungerar på olika sätt.
Korttidsprognoser – detaljerat väder för de närmaste dagarna
En korttidsprognos visar hur vädret förväntas bli under de närmaste timmarna upp till cirka 5–10 dagar. Dessa prognoser baseras på mycket detaljerade vädermodeller som använder färska mätdata från t.ex. väderballonger, satelliter, radar och markstationer.
Ju närmare i tid prognosen är, desto mer tillförlitlig är den.
Exempel på korttidsprognos:
"På torsdag väntas 17 grader, halvklart och svag sydvästlig vind i Göteborg."
Men även korta prognoser kan ändras snabbt – till exempel om ett lågtryck ändrar bana. Vädret är nämligen ett kaotiskt system, där små förändringar kan få stora effekter (detta kallas ibland för "fjärilseffekten").
Långtidsprognoser – hur blir vädermönstret de kommande veckorna?
En långtidsprognos (eller säsongsprognos) sträcker sig över veckor till en hel månad eller mer, men den fungerar inte på samma sätt som en vanlig väderprognos. Här handlar det inte om exakt temperatur eller om det kommer att regna ett specifikt datum – utan om tendenser och sannolikheter.
Man kan alltså inte säga:
"Den 12 juli blir det 21 grader och sol."
Men man kan säga:
"Det finns en förhöjd sannolikhet för varmare väder än normalt under andra halvan av juli."
Långtidsprognoser bygger på olika vädermodeller som körs flera gånger med olika startvärden (ensembleprognoser). Man tittar sedan på trender i utfallet – t.ex. om det oftare blir varmt än kallt i prognoserna. Det liknar klimatstatistik mer än en klassisk prognos med avvikelser från det normala. Normalperioden vi använder i Sverige är ofta 1991-2020.
Därtill sammanvägs detta med flera olika storskaliga cirkulationsmönster och mekanismer som kan ha en inverkan på vårt väder längre fram, så kallade “teleconnections”.
Kort sagt:
Sammanfattning
Korttidsprognoser är som en karta för de närmaste stegen – du ser tydligt vad som väntar. Långtidsprognoser är mer som att säga "vi tror att det blir kuperad terräng längre fram" – utan att veta exakt var backarna kommer.
Så nästa gång någon säger att sommaren kan bli varm, kom ihåg att det inte betyder 26 grader och sol den 14 juli – utan snarare att chansen är större än vanligt för solglasögon och shorts än paraply. 😎🌦️
