Vad är egentligen dimma och hur uppstår den?

Foto: Jasper Graetsch

mikael sjöstrand

Dimma är ett moln precis ovanför marken som består av luft som innehåller små vattendroppar. Dimma kan ställa till stora problem, inte minst i trafiken. Hur uppstår egentligen dimma och vad krävs för att den ska lätta?

Oftast talar man om dis och dimma i samma kontext och den enda skillnaden är att dimma ger betydligt mycket sämre sikt än dis. Sikten vid dimma är sämre än en kilometer.

Överlag är det vanligast med dis och dimma under hösten, men vid kusterna är det däremot vanligare på våren då luften över land är varm samtidigt som havet är kallt.

Det blir dimma när det är fuktigt och temperaturen sjunker

För att det ska bildas dis och dimma behöver luften vara mycket fuktig. I de flesta fall sjunker också temperaturen i samband med att dis och dimma bildas. När temperaturen sjunker kondenserar vattenånga till vattendroppar, om luften är tillräckligt fuktig.

Stjärnklara nätter blir det kallare

Marken förlorar värme och kyls av under natten, framförallt om det är stjärnklart och molnfritt, vilket gör att luftens temperatur sjunker. I takt med att luften blir kallare kondenserar vattenånga och då formas små vattendroppar som ger dis och dimma. Majoriteten av dimman under hösten och sensommaren bildas på det här sättet. 

Både varma och kalla hav kan göra så att det bildas dimma

De stora temperaturskillnaderna som kan uppstå mellan hav, land och luft kan göra att det bildas dimma. På våren bildas ofta dimma när varm och fuktig luft blåser över ut över ett kallt hav. Det beror på att luften kyls av men är fuktig och då kan dimma bildas.

Under hösten bildas ofta dimma över hav och sjöar. Det beror på att vattnet är betydligt varmare än luften. Det gör att luften ovanför vattenytan värms upp och stiger. Den varma luften blandas om med den kalla luften vilket gör att temperaturen sjunker och vattenånga kondenserar och det bildas dimma. Denna typ av dimma kallas sjörök och den håller sig oftast kvar över hav och sjöar.

Sjörök. Foto: Otto Norin

Sol, blåst och regn gör att dimman lättar

Solen gör att luften blir varmare och då avdunstar vattendropparna. Vinden kan blanda om luften och på så sätt göra luften torrare. Regn kan även göra att dimma lättar genom att regndropparna krockar med de små vattendropparna i luften och då blir det färre små vattendroppar i luften, därmed bättre sikt.

Gråa dagar när solen står lågt på himlen

På hösten kan dimman ligga tät i flera dagar om det är fuktigt och vindsvagt, men då krävs det att ett kraftigt högtryck ger stabila väderförhållanden samtidigt som solen står lågt på himlen.

I samband med att dimma lättar kan det uppstå en dimbåge och mer om det kan du läsa i inlägget som är länkat nedanför.

 

Läs mer

Har du sett den ovanliga dimbågen någon gång?

Publicerad 16 okt 2020