Varför är prognosen olika? – Därför säger ibland Yr ☀️ och Klart 🌦️
"Yr sa att det skulle bli sol."
"Nä, på Klart såg det ut som att det skulle regna lite."
Känns det igen? Många av oss kollar prognosen från flera vädertjänster – kanske i hopp om att få det väder vi vill ha. Och du är inte ensam!
Men varför kan prognoserna skilja sig så mycket – trots att det gäller samma plats, samma dag och samma tid?
📊 Samma data, olika modeller
Alla väderprognoser börjar med väderobservationer – alltså mätdata från satelliter, väderstationer, flygplan och radar. Den datan är densamma för alla vädertjänster.
Det är sedan prognosmodellen tar vid – och det är här skillnaderna uppstår.
Varje vädertjänst (t.ex. SMHI, Yr, Klart) använder olika beräkningsmodeller. Dessa modeller försöker räkna ut hur vädret kommer att utvecklas baserat på fysikens lagar – och varje modell har sina egna styrkor och svagheter.
🧠 Meteorologens roll
I vissa fall går prognosen automatiskt från modell → app. Men ofta granskas prognosen av en meteorolog som justerar detaljerna, särskilt på kort sikt.
En erfaren meteorolog känner till lokala faktorer – som att “det kan bli betydligt kallare över inlandet i det här läget” eller att "vinden kan ge minskad molnighet vid just den här riktningen”. Det gör att två vädertjänster kan få olika slutresultat, beroende på hur mycket de justerar prognosförslagen från modellerna.
🌤️ Väderikoner påverkar också
Hur prognosen presenteras spelar också roll för hur vi uppfattar den!
Olika appar använder olika väderikoner – en kan visa ett grått moln, en annan ett ljust moln med solglimt – fast de egentligen bygger på nästan samma prognosdata. Det är lätt att tolka ikonen som att vädret blir sämre eller bättre än det faktiskt är.
Vi samlar in data från olika vädertjänster och översätter det till ikonerna du känner igen från Klart.
🔍 Så hur ska man tänka?
- Jämför flera vädertjänster i Klart för att upptäcka osäkerheter – men förstå att små skillnader är helt naturliga.
- Fokusera inte bara på ikonerna – läs gärna prognostexten, om det finns.
- Ju längre bort i tiden, desto större osäkerhet – små skillnader i modellen kan bli stora om 4–5 dagar.
Och sist men inte minst: det är inte alltid den mest optimistiska vädertjänsten som har rätt – men vi förstår om det är den du helst hoppas på! 😉
