Ovanligt mycket snö i södra Sverige
Det har gått fort i år: snön har fått fäste i alla landsdelar. På vissa håll har snödjupen ökat väldigt snabbt och blivit ovanligt stora.
Så kunde snön växa så snabbt
Flera faktorer samverkar:
- Lågtryck som passerar med nederbörd
- Kall luft nära marken, så att nederbörden faller som snö (inte regn)
- Vind som både försämrar sikten och flyttar snö till drivor
- Delvis eller helt isfritt över Bottenhavet och Östersjön förstärker snöfallen i kustnära områden, vilket också bildar så kallade snökanoner.
Bilden illustrerar snödjupsläget i landet före stormen Anna (vänster), efter Anna (mitten) samt efter flera varningslägen med nya snöfall i slutet på vecka 2 (höger). Källa: SMHI
Tre exempel på hur snabbt det kan gå
Hälsingland (Härnebo): I samband med snöovädret Anna ökade snödjupet kraftigt – från några få centimeter på nyårsdagens morgon till drygt en meter bara ett par dygn senare.
Smålandskusten (Oskarshamn): Här gick det från barmark den 2 januari till 53 cm redan den 3 januari. Den största snödjupsökningen på ett dygn i Sverige sedan 2021, men i Oskarshamn sedan 1985.
Gotland: Den 6 och 7 januari uppmättes hela 45 cm i Hejnum, vilket är det största snödjupet som uppmätts på Gotland på 15 år.
Drivor och vind - stora lokala variationer
I ett oväder med både snö och blåst är det inte alltid meningsfullt att bara prata om snödjupsanalys som på bilden ovan. Vinden kan flytta snön så att det blir väldigt ojämnt: mer öppet kan blåsa rent, medan lä bakom skog/byggnader kan fyllas på snabbt. Vi har inte heller snödjupsmätningar från alla orter i hela landet.
Framåt: därför kan vintern fortsätta “mala på”
När marken är nedkyld och snön väl ligger på plats krävs ofta en rejäl och ihållande mildperiod för att bryta mönstret. Så länge kalluften hänger kvar och nya nederbördsområden passerar finns förutsättning för fler omgångar med snö.
