Långtidsprognos: Januari
Januari väntas inledas med riktig vinterkyla, men frågan är hur länge den kallare perioden får stanna kvar över landet.
Det väntas bli en ny månad som svänger i temperatur, men kanske inte lika snabbt och i lika många omgångar som tidigare.
TEMPERATUR - inte kallt hela tiden
Norra Sverige: Det ser ut som att vi kan få den första något längre perioden av kyla under inledningen på januari. Senare runt vecka 3-4 blir det mildare och omkring normalvarmt för årstiden. Avslutningen kan dock bjuda på än mildare förhållanden.
Södra Sverige: Det blir en kylig inledning på januari, men rätt normala temperaturer för årstiden under första veckan. Framför allt under vecka 1-2 ser det ut att bli kallt för årstiden. Därefter slår det om till mildare väder igen och främst avslutningen ser betydligt mildare ut.
UPPDATERING: Vi såg en omläggning till mildare väder tidigt för januarivädret och det ser nu ut att ske tidigt under vecka 3. Det ser också därefter ut att vara varmare än normalt i hela landet under resten av januari månad, speciellt i norr. I övrigt är det inga stora avvikelser från det normala och vi kan alltså räkna med fortsatt minusgrader nattetid på många håll.
NEDERBÖRD - torrare än tidigare
Norra Sverige: Vi ser inga tydliga signaler nederbördsmässigt, men än så länge tyder prognoserna på en förhållandevis blöt avslutning av januari. Torrare blir det främst under den första veckan som också hänger ihop med kylan.
Södra Sverige: Osäkert hur blött det kommer kunna vara i Götaland under inledningen av januari, då vi har blött väder som dominerar längre söderut i Europa. Det ser dock ut att bli torrt främst omkring vecka 2-3.
UPPDATERING: Vecka 1 blev blöt eller mycket blöt i södra Sverige. Fortsatt torrare förhållanden nu under vecka 2-3, men istället betydligt blötare i norra Sverige. Den blöta väderregimen har alltså flyttats tidigare, där de största avvikelserna hamnar i norra fjällvärlden. Detta borde i sin tur ge en snörik skidsäsong för landets norra skidorter.
ÖVRIGA EUROPA
Inledande period: Kylan befinner sig främst över Island och Skandinavien, men det finns även signaler om kallt väder för årstiden i ett område runt Balkan. I västra Europa blir det istället torrt och periodvis varmt, där det milda vädret också kan sprida sig upp mot de brittiska öarna under vecka 2-3.
Avslutande period: Svaga signaler antyder att jetströmmen försvagas och får större svängningar över Europa under den avslutande perioden. Därför trycks kylan norrut, samtidigt som lågtrycken tar en klassisk bana över de brittiska öarna och Skandinavien. Där finns även vissa signaler som tyder på blött väder i sydöstra Europa.
UPPDATERING: Den kalla avvikelsen runt Balkan finns fortfarande kvar, men hamnar något senare nu, runt vecka 3-4. I övrigt blir det betydligt mildare i norra Europa från vecka 3. Lågtrycken förväntas under den avslutande perioden ta nordliga banor över de brittiska öarna in mot Skandinavien, samtidigt som det torra vädret dominerar i väster och ner över Italien/Balkan.
Avslutande reflektion
Tittar vi historiskt, under 2000-talet, brukar januari vara i sin helhet varmare än normalt i stora delar av landet. 2023 var, liksom 2021, riktigt kall och står ut bland tidigare år. Kanske talar dessa vanligtvis milda januarimånaderna också om att den inledande kylan nu 2025 får se sig besegrad av mildare väder som tar över senare under månaden även denna gång?
-
OSÄKERHETER - snötäcke och höststormar
- Skandinavisk blockering: En skiftning i AO och NAO-index kan göra januari betydligt kallare i sin helhet, särskilt om en blockering uppstår precis över Skandinavien.
- Jetströmmen: Vi ser inga tydliga signaler på en försvagning av jetströmmen, men mönstret är mycket osäkert under den avslutande perioden. Vilket innebär att vi mycke väl kan se betydligt torrare förhållanden.
-
Normalvärden för ett axplock av platser runt om i landet med referensperiod 1991-2020. Dagstemperatur, eller medelmaxtemperatur (vänster) samt månadsmedelnederbörd (höger). Källa: SMHI
-
- KÄLLHÄNVISNING / INFORMATION -
Under arbetet för denna långtidsprognos så används i stor utsträckning underlag från ECMWF och deras prognosmaterial för utökad räckvidd (extended range) för bedömning av avvikelser från det normala med referensperioden 1991-2020.
Därtill tas hänsyn till storskaliga meteorologiska och klimatologiska fenomen, exempelvis: ENSO, MJO, QBO, PNA, Plötslig stratosfärisk uppvärmning (SSW), Polarvirveln, Jetströmmen, AO- och NAO-index.
-
Vid uppdateringar tillkommer även flera globala vädermodeller för att uppnå en mer träffsäker bedömning. De använder prognosmaterial för medellång räckvidd (medium range) upp till 16 dygn.
