Höstdagjämning – ljus, mörker och en lagom dos kosmiskt mys
Höstdagjämningen markerar ögonblicket då solen passerar rakt över himmelsekvatorn på sin väg söderut. Det handlar inte om meteorologisk höst, utan om ett klockslag.
I år inträffar den måndag 22 september 2025 kl.20:19 svensk tid. Då börjar den astronomiska hösten hos oss – och våren på södra halvklotet.
Vad händer rent astronomiskt?
Jorden lutar ungefär 23,5° mot sin bana runt solen. Vid dagjämningarna är lutningen varken mot eller från solen, så båda halvkloten belyses nästan lika. Det sker när jorden befinner sig precis mellan solstånden.
”Lika lång dag och natt” – nästan
”Equinox” betyder ”lika natt”, men helt exakt lika blir det inte. Två saker lurar oss lite:
- Vi räknar soluppgång/-nedgång när solskivans överkant tangerar horisonten (inte mitten).
- Luftens brytning böjer ljuset så att vi ser solen några minuter före ”egentlig” uppgång och efter nedgång.
Därför inträffar den verkligt 12 timmar långa dagen – equilux – oftast några dagar efter septemberdagjämningen här i norr.
Solen visar väderstrecken
Just på dagjämningen går solen upp nästan rakt i öst och ner nästan rakt i väst. Det gör datumet perfekt för att ”kalibrera” din inre kompass – kolla var din horisont verkligen är öster/väster från din favoritplats.
Sverige-effekten: snabbare skifte i ljus
Runt dagjämningarna förändras dagens längd som snabbast från en dag till nästa. På våra nordliga breddgrader märks det tydligt: kvällarna mörknar snabbt efter höstdagjämningen.
Kort sagt: Höstdagjämningen är ett jämvikts-ögonblick i årets ljuskurva – vackert, lärorikt och perfekt för en liten himmelsk verklighetskoll. Nästa gång du ser solen gå upp ”precis i öst”, vet du varför.
