Är varje snöflinga verkligen unik?

Kramsnö, blötsnö, pudersnö, snöslask, yrsnö och skare - snö har många namn. Temperatur, luftfuktighet och vind avgör vilken typ av snö som faller ner och även vad det är för snö som ligger på marken.

Snöflingor bildas när underkylt vatten fryser till iskristaller, på ytan av små partiklar som svävar i luften, ungefär på samma vis som att frost bildas på marken efter en kall natt. Iskristallerna blir sedan större och större så länge det finns tillgång av vattenånga och blir så småningom snöflingor. Varje snöflinga är unik och växer olika beroende på små variationer i lufttryck, temperatur och luftfuktighet.

Plattor, prismor och nålar

Gemensamt för alla snöflingor är att de har sex hörn eller yttre punkter. De kan kategoriseras till 35 olika typer av snöflingor även om det mer eller mindre är olika konstellationer av plattor, prismor och nålar.

Dendriter är de typiska snöflingorna

Den mest igenkända snöflingorna är dendriter. Tittar man på dem är det är ganska tydligt att snöflingan växer sig större och större i takt med att nya iskristaller bildas i snöflingans ytterkanter. I bilden nedan ser vi en dendrit.

Därför är snöflingor vita

Snöflingor är inte vita utan translucenta, det betyder att ljus går igenom snöflingor men det går inte att urskilja vad som finns bakom dem. Att vi uppfattar snöflingorna som vita är för att ljuset reflekteras i dem.

När små iskristaller som är i begynnelsen till att bli snöflingor svävar i luften kan de sprida solljus så att det uppstår ett sk. halo-fenomen och mer om det kan du läsa via länken nedan.

Halo - som en regnbåge mitt i vintern

Publicerad 19 feb 2021