Kan vädret påverka hur vi mår?


väder

Helgens väder ger stora chanser för ledvärk i Lappland. Ett lågtryck från Storbritannien kan ge sömnbesvär och även inslag av huvudvärk. Det finns risk för nedstämdhet i Skåne och på östkusten lokala förkylningar följt av en hel del regn. Så skulle en möjlig biologisk väderprognos kunna se ut…

 

Många människor hävdar att de känner av olika väderomställningar i kroppen. Till exempel att temperatur- och lufttrycksförändringar möjligen skulle kunna påverka människokroppen så att man känner av vissa krämpor eller mår dåligt på annat sätt. 

Det finns många människor som upplever att långa perioder med dåligt väder bidrar till att de känner sig nedstämda,  medan behagligt väder med lagom mycket solsken gör att de mår bra.

Kyla och hetta kan påverka kroppen

Vi kan påverkas negativt av både extrem värme och extrem kyla. Särskilt äldre människor kan reagera negativt av hetta. Höga temperaturer samt kraftig solstrålning kan orsaka värmeslag, hjärt- och kärlsjukdomar samt solsting. Liksom att ledbesvär kan upplevas som värre vid kallt och fuktigt väder.

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, är den optimala temperaturen att vistas i någonstans mellan 18–24 grader. Men det finns alltid individuella skillnader då en del människor mår jättebra när det är väldigt varmt, medan andra mår dåligt. 

Biologiska väderrapporter

Det finns delade meningar om hur vårt mående och hälsa påverkas av vädret. I Sverige har vädrets påverkan på hälsan inte studerats eller använts i väderrapporteringar särskilt mycket, men i många andra länder, som exempelvis Australien, Japan, England, Israel, Frankrike och framför allt i Tyskland, är intresset stort för hur vädret påverkar kropp och själ.

Enligt en tysk studie är 60 procent av befolkningen känslig för väderomställningar på ett eller annat sätt, till exempel genom huvudvärk, migrän, nedstämdhet och ledbesvär.

Ljusterapins positiva effekter på människor är däremot ett område som har mer vetenskapligt stöd i Sverige.

En biologisk väderprognos är alltså en blandning av biologi, meteorologi och läkarvetenskap som undersöker hur kropp och själ påverkas av vädret.

Några exempel på ”väderkänningar”

• Sömnbesvär kan orsakas av värmeböljor då inomhustemperaturen är över 23 grader.

• Nedstämdhet är vanligt vid flera dagars dåligt väder efter en period av fint väder. 

• Huvudvärk och migrän kan möjligen orsakas av små lufttrycksförändringar när kall och varm luft ligger nära varandra.

• Ledbesvär kan upplevas som värre vid kallt och fuktigt väder.

Publicerad 17 apr 2020