Vad är morgondagg och varför bildas den?
Lasse Rydqvist, Meteorolog på Klart
PUBLICERAD 27 MAJ 2025
Morgondagg är små vattendroppar som du kan se glittra i gräset under morgonen. Den uppstår när vattenånga i luften kondenserar till flytande form på kalla ytor, som exempelvis gräsblad.
Hur bildas morgondagg?
Morgondaggen uppstår främst under klara och vindstilla nätter. Då strålar värmen från marken ut i atmosfären, vilket gör att markytan snabbt kyls ner. När temperaturen sjunker till den så kallade daggpunkten – den temperatur vid vilken luftens vattenånga börjar kondensera. Då bildas små droppar på markytan.
Dagg i gräset, men torra vägar
Gräs och andra växter avger och binder mer fukt än hårda ytor som asfalt eller betong. Växter svalnar dessutom snabbare eftersom de har tunnare och mer fuktiga ytor. Asfalt och vägar lagrar däremot värme längre, vilket fördröjer nedkylningen och därmed kondensationen.
Bildas dagg oavsett årstid?
Ja, dagg kan bildas när som helst på året, så länge temperaturen i luften når daggpunkten. Men under vintern är det vanligt att istället få frost eftersom temperaturen då sjunker under noll. Frost är egentligen frusen dagg och bildas på samma sätt, men genom deposition istället för kondensation – vattenångan övergår direkt till iskristaller utan att först bli vätska.
När ser vi mest dagg?
Morgondaggen är vanligast under våren, sommaren och hösten, när nätterna är svala men inte fryskalla. Under dessa perioder är också luftfuktigheten ofta högre, vilket gynnar kondensbildningen.
Sammanfattning
Morgondagg är alltså ett resultat av nattens nedkylning, där vattenånga omvandlas till små vattendroppar på kalla ytor. Gräs och växter är särskilt mottagliga på grund av sin förmåga att avge och binda fukt, medan vägar och hårda ytor sällan får dagg på samma sätt. Och oavsett årstid kan dagg uppstå – så länge temperatur och fuktighet är de rätta.
