Långtidsprognos: Juli
Juli väntas bli varm i stora delar av Sverige, men vägen dit är inte helt spikrak. Södra Sverige har bäst chans till torrare och varmare väder, medan norra Sverige oftare hamnar närmare lågtryck.
TEMPERATUR - varmare senare
Norra Sverige: Under vecka 27-28 väntas runt det normala för årstiden och värmen får svårare att ta ett tydligt grepp när lågtryck och fronter fortfarande ligger nära. Särskilt fjällkedjan och norra Norrland kan få en mer blandad inledning på juli. Från vecka 29 ökar dock sannolikheten för varmare väder.
Södra Sverige: Vecka 27-28 lutar åt något varmare än normalt, där södra Sverige hamnar närmare högtrycksinflytande och varmare luft från kontinenten. Från vecka 29 kan värmen ta större plats i landet, vilket kan ge flera perioder med tydlig semesterkänsla, med varma dagar och tidvis även högsommarvärme.
NEDERBÖRD - torkan kan breda ut sig i söder
Norra Sverige: Under vecka 27 väntas det bli blötare än normalt på flera håll, och även under vecka 28 kan norra fjällen få mer nederbörd än normalt. Därefter går signalen mer mot normala förhållanden. Det betyder inte att vädret blir stabilt hela tiden, men det finns inte längre någon lika tydlig blöt signal. Osäkerheten från vecka 29 är samtidigt stor.
Södra Sverige: Vecka 27-28 väntas bli något torrare än normalt. Det innebär inte att regnet uteblir helt, men större regnområden väntas inte dominera. Därefter väntas det bli runt det normala. Däremot finns ett torrare område i närområdet och kan ge torrare väder på flera håll. Med tanke på det torra utgångsläget är detta en viktig signal att följa.
ÖVRIGA EUROPA - värmen flyttar österut
Inledande period: Den tydligaste värmen ligger ner mot Medelhavsområdet. Samtidigt finns kylan främst nära de brittiska öarna och över nordöstra Europa. Lågtrycken ser till en början ut att gå på en ganska nordlig bana från Island och in mot norra Skandinavien. Runt Medelhavet kan det samtidigt bildas intensiva värmeåskoväder på flera håll.
Avslutande period: Från vecka 29 ser värmen snarare ut att få större fokus mot sydöstra Europa. Det torra vädret över Västeuropa och Centraleuropa förskjuts samtidigt längre österut, vilket kan gynna torrare väder även mot Baltikum och periodvis södra Sverige. Längre västerut letar sig istället blötare väder in mot Iberiska halvön. Kylan nära de brittiska öarna och i nordöstra Europa gör dock prognosen känslig, och just här kan bilden fortfarande svänga i kommande prognoser.
Avslutande reflektion - en ny varm julimånad?
Juli lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 29. Den tydligaste varma signalen finns i södra Sverige, där högtrycksryggar och torrare luft från Centraleuropa och Baltikum lättare kan påverka vädret. I norr blir det mer blandat.
Utblicken liknar på flera sätt hur det såg ut inför juli 2006, då värmen hade tydligast fäste i södra Sverige medan norra Sverige oftare påverkades av fronter och mer växlande väder.
OSÄKERHETER - Blockeringar och kraftiga skurar
- Blockering: Den viktigaste osäkerheten är var högtrycksryggen hamnar. En placering över Skandinavien, Baltikum eller nordöstra Europa ger varmare och torrare väder i stora delar av Sverige. En mer västlig eller sydlig placering kan istället släppa in mer sval och ostadig luft över landet.
- Lågtrycksbanor/jetström: Norra Sverige är mest känsligt för små förändringar i jetströmmens läge. Om lågtrycken fortsätter ta en nordlig bana blir det blötare och mer växlande i fjällkedjan och norra Norrland, medan södra Sverige samtidigt kan få torrare väder.
- Åska och lokala skurar: Nederbörden i juli kan bli mycket lokal. En torr eller normal signal betyder inte att alla platser får torrt, utan snarare att regnområden inte väntas dominera på bred front. Lokala åskregn kan ändå ge stora mängder på kort tid.
Normalvärden för ett axplock av platser runt om i landet med referensperiod 1991-2020. Dagstemperatur, eller medelmaxtemperatur (vänster) samt månadsmedelnederbörd (höger). Källa: SMHI
- KÄLLHÄNVISNING / INFORMATION -
Under arbetet för denna långtidsprognos så används i stor utsträckning underlag från ECMWF och deras prognosmaterial för utökad räckvidd (extended range) för bedömning av avvikelser från det normala med referensperioden 1991-2020.
Därtill tas hänsyn till storskaliga meteorologiska och klimatologiska fenomen, exempelvis: ENSO, MJO, QBO, PNA, Plötslig stratosfärisk uppvärmning (SSW), Polarvirveln, Jetströmmen, AO- och NAO-index.
-
Vid uppdateringar tillkommer även analys av flera globala vädermodeller för att uppnå en mer träffsäker bedömning. De använder prognosmaterial för medellång räckvidd (medium range) upp till 16 dygn.
