Varmaste och kallaste Vasaloppen genom tiderna

Foto: Vasaloppet

Väder

Det är svårt att styra över vädergudarna men i nuläget ser det ut att bli mulet, en del snöfall och minusgrader dagen till ära då Vasaloppet avgörs första helgen i mars. Tre stycken av totalt 95 planerade Vasalopp har fått ställas in sedan 1922 då det första loppet avgjordes.

 

Historiskt sett har temperaturen under Vasaloppen skiftat ganska mycket. 1932 och 1990 var båda milda vintrar, spåren var slaskiga till följd av brist på snö och Vasaloppet fick ställas in. Vasaloppet har bara ställts in en gång till utöver detta, vilket var år 1934 då endast 17 personer var anmälda. Tävlingen sammanföll olyckligt nog med FIS-mästerskapen i Sollefteå (motsvarande dagens VM), vilket med största sannolikhet var anledningen.

Det kallaste loppet genom tiderna var år 1987 då temperaturen var nere på hela 30 minusgrader på flera ställen i spåret. Säkerligen var många oroliga att loppet inte skulle bli av innan start och trots att över 1000 personer valde att avbryta loppet, var det fortfarande 8000 tusen tappra åkare som tog sig i mål denna rekordkalla dag.

De fem ”kallaste” loppen (dygnets maximitemperatur)


·      1987: -9,5°
·      2006: -8,0°
·      1942: -8,0°
·      1935: -8,0° (värdet hämtat från Malung)
·      1924: -8,0° (värdet hämtat från Malung)


De fem ”varmaste” loppen (dygnets maximitemperatur)


·      1959: 12,0°
·      1930: 11,1° (värdet hämtat från Malung)
·      1950: 9,0°
·      2015: 8,5°
·      1971: 8,0°
Källa maximitemperatur: SMHI

Hur vädret var år 1521 när Gustav Vasa flydde från dansken får vi antagligen aldrig veta, då inga mätningar av temperaturen finns registrerade!

Publicerad 25 feb 2020