Staden omvandlas till en värmeö heta sommardagar


mikael sjöstrand

Heta sommardagar känner många att man inte vill vara i staden då det kan bli outhärdligt. Det beror delvis på fenomenet urban värmeö som uppstår i städer som är tätbefolkade, och i framtidens klimat kommer det bli ännu mer påtagligt.

Soliga dagar stannar värme kvar längre i stadsmiljö

Byggnader, vägar och andra hårda och mörka ytor absorberar och lagrar en stor del av den inkommande solenergin, det blir då varmt i städer och kan bli en så kallad värmeö. Värme är också en biprodukt från biltrafik, tågtrafik och även från energikonsumtionen på arbetsplatser och i hushåll. Dessutom kan luftföroreningar göra att värmen stannar kvar längre över staden och därmed sjunker temperaturen mindre på kvällen och natten.

Temperaturskillnaden mellan stadskärnan och landsbygden är som störst efter att solen har lyst hela dagen samtidigt energikonsumtionen pågått. Det gör att det mot slutet av dagen kan vara från någon halv grad till uppemot flera grader varmare i stadskärnan jämfört med landsbygden.

Skilnaderna kan dock variera mycket från dag till dag

Vinden har dock en stor påverkan för hur stor skillnaden blir, eller om det ens blir någon. Svaga vindar gör att luften blir stillastående och det blir varmare, men om det är blåsigt gör omblandningen av luften att skillnaderna blir små eller uteblir.

Även i stadskärnan är det lokala skillnader. Störst uppvärmning blir det i områden där höghusen står tätt och biltrafiken är intensiv, men vid parker, torg samt hav och sjöar blir det inte någon eller endast liten uppvärmning.

Den globala uppvärmningen förstärks i storstäder

Enligt en ny studie från SMHI (J.H. Amorim, et al. 2020) leder urbaniseringen i Stockholm till en ökad väremö-effekt som kan ge en sommar-medeltemperatur på nästan en halv grad extra till år 2050 och lokalt uppemot 1,35 grader. Svala kyliga somrar kan effekten vara mindre och riktigt heta somrar kan effekten vara större.

En halv grad är mer än vad det låter som

Att medeltemperatur skulle stiga en halv grad låter för somliga som väldigt lite, men i själva verket är det en stor temperaturökning. Sommar-medeltemperaturen i Sverige har sedan slutet på 1800-talet stigit 0,6-1,4 grader och vilket ger lite perspektiv till urbaniseringens uppvärmande effekt, som då lokalt kan bli lika stor som följderna av klimatförändingarna.

Publicerad 12 aug 2020